Vem var Albert?

Albert Andersson föddes 1863 på gården Loo Nedergård, även kallad Stenbrona, i Långareds socken. Albert var nummer fyra i en syskonskara på tio barn, och drabbades i unga år av polio, vilket påverkade hans fysik. Som vuxen beskrevs han som en liten krokig man med puckel. Albert fick lida mycket för sitt handikapp, han blev – som vi uttrycker det idag – mobbad. Alberts far såg dock sonens framtid som ljus och byggde ett hus åt honom på gårdens ägor.

En mästare i sparsamhet livet ut

Albert köpte ut halva Stenbrona, dvs Loo Nedergård av sin far och sina syskon för lånade pengar, vilket väckte ett visst uppseende i bygden. Någon sade: ”Klarar Stenbronas Albert av detta, då ska jag se till att det ringer i alla Sveriges kyrkor den dag då Albert på Stenbrona blir skuldfri”. Och visst ringde det i alla Sveriges kyrkklockor då den dagen kom, men det var på grund av den allmänna mobiliseringen vid första världskrigets utbrott.

För Albert gällde det nu att arbeta och spara. Han hade satt som mål att bli miljonär om inte förr så efter sin död. Hur långt han drev sin sparsamhet illustreras av att han när han sålt sin gård 1929, fann att man kunde leva på 20 öre om dagen. Efter en tid kunde han med stor glädje konstatera att 18 öre var tillräckligt.

Vid sin död hade Albert sparat ihop ca 100 000 kr. Han hade tidigt upprättat sitt testamente men dröjt med att underteckna det. En majdag 1940 kände Albert hur krafterna började svikta. Långareds allt-i-allo, dåvarande kommunalordföranden Fridolf Johansson tillkallades och vittnen ombesörjdes. Vittnena blev August Persson, Loo Gunnagård, och hans son Elof. Testamentets undertecknande blev dramatiskt, Albert hann bara skriva sitt förnamn innan hans livslåga slocknade.

Albert Anderssons testamente

Alberts testamente innehöll instruktioner om att disponera huvuddelen av boets behållning till inrättande av en fond benämnd ”Albert Andersson från Loo Nedergårds stiftelse”. Fonden skulle förvaltas av kommunen. När fondens behållning uppnått en miljon kronor skulle dess årliga avkastning utdelas till kommunens skattebetalare. Eftersom Långareds kommun införlivades med Bjärke kommun, som i sin tur gått upp i Alingsås kommun, inser man att utdelning av fondens avkastning knappast kan komma ifråga i dagens situation. Frågan har varit uppe till diskussion i stort sett vart tionde år utan att man kunnat finna en passande lösning.

Föreningarna samlas

Den 23 april 1995 kallade kommunledningskontoret, företrätt av Elisabet Ericson, alla föreningar i Långared till ett möte i Loo församlingshem. Resultatet av mötet blev ett förslag som innebar att stiftelsens kapital skulle vara en grundplåt vid uppförandet av en samlingshall i samband med tillbyggnad av Långareds skola; en hall avsedd för skola, kultur-, fritids- och idrottsändamål. Det kulturella inslaget betonades särskilt, det skulle inte bara bli en idrottshall. Man talade om teater-, hembygds- och biblioteksverksamhet och att där borde bedrivas kontinuerliga aktiviteter, inte bara enstaka evenemang. Vikt lades vid att hallen skulle vara tillgänglig för alla föreningar i före detta Långareds kommun. Med detta underlag beslutade kommunstyrelsen i juni 1995 att begära permutation av Albert Andersson från Loo Nedergårds stiftelse hos Kammarkollegiet.

Permutationen beviljades i februari 1996. Kammarkollegiets beslut löd: ”Med stöd av 1§ permutationslagen (1972:205) medger Kammarkollegiet att kapitalet i Albert Andersson från Loo Nedergårds stiftelse får användas för en samlingshall för skol-, kultur-, fritids- och idrottsändamål i f d Långareds kommun på följande villkor: Ett porträtt av Albert Andersson sätts upp i samlingshallen. Stiftelsens kapital skall bestå av en andel i samlingshallen som står i proportion till kapitalinsatsen. Det slutliga andelstalet skall underställas länsstyrelsen i Älvsborgs län för godkännande. Stiftelsens ändamål skall vara att äga en andel i en samlingshall, som är avsedd för skol-, kultur-, fritids- och idrottsändamål i f d Långareds kommun. Samlingshallen skall vara öppen för alla föreningar i f d Långareds kommun under namnet Albert Hall”.

Albert Hall-gruppen bildas

I oktober 1995 kallades alla föreningar till möte för att diskutera hur projektet skulle gå vidare. 15 föreningar var företrädda och det bestämdes att följande föreningar skulle utse en representant till en arbetsgrupp med uppdrag att framlägga förslag till hallens utformning och att bedriva aktiv lobbyverksamhet hos Alingsås kommun.

• Långareds Hem- & Skolaförening
• Långareds BoIS
• Långareds Hembygdsförening
• Långaredskretsen av SMF och SMU
• Svenska Kyrkan
• Intresseföreningarna i Långared, Loo och Vänga
• LRF

Gruppen började med att uppvakta kommunstyrelsens presidium, liksom presidierna i barn- och ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i avsikt att förankra projektet i berörda kommunala instanser. Arbetet ledde dock inte till några resultat.

Under 1996 beslutades att Långareds skolas lokaler skulle rustas upp. Albert Hall-gruppen följde det utredningsarbete som föregick den egentliga projekteringen, och gruppen kunde bevaka att ett ombyggnadsalternativ med tillgång till utrymme för Albert Hall alltid fanns med i bilden. Kruse Dahrén arkitekter fick i augusti 1998 uppdraget att utarbeta två alternativa förslag, ett med tillgång till Albert Hall och ett med utbyggnad av dåvarande befintliga gymnastiksal. Alternativet med Albert Hall vann alla berörda parters gillande, och således tog två parallella projekt form, dels skolans om- och tillbyggnad, och dels Albert Hall.

Alingsås kommun beräknade ett pris för utbyggnaden av den befintliga gymnastiksalen och hyreskostnaden för densamma. Man förklarade att såväl investering som hyra lika gärna kunde gå till Albert Hall och därmed fanns ett utgångsläge för att räkna på projektet. Vid kommunfullmäktiges möte i november 1999 beslöts att anslå 2,5 miljoner kronor i bidrag till Albert Hall förutom de 1,2 miljoner kronor som annars skulle gå till utbyggnad av den befintliga gymnastiksalen.

Den 16 december 1999 bildades Albert Hall AB och styrelsen utsågs.

Äntligen igång

I januari 2000 träffades byggruppen i Långareds BoIS klubbhus och det var den egentliga starten för en serie möten som höll på till invigningen. Styrelse- och byggruppsmötena varvades med träffar jämna respektive udda veckor. Däremellan hade projektgruppen fasta tider för sina genomgångar av verksamheten. Sponsorgruppen startade sitt arbete vilket pågick hela året och snart nog var även den grupp igång som hade i uppgift att arrangera programmet till invigningen.

Det första spadtaget och en fantastisk uppslutning av frivilliga krafter.

Tisdagen den 14 mars togs det första spadtaget. Det blev startskottet för den fantastiska aktivitet som sedan rådde ända fram till invigningen i oktober. Åtta grupper sattes samman, ledda av fyra arbetsledare vilka verkade direkt under projektledningen. Arbetsledarna ansvarade för vardera en veckodag måndag till torsdag medan medlemmarna i grupperna var engagerade udda eller jämna veckor. Så hade till exempel den som var med i måndagsgruppen, udda veckor, till uppgift att arbeta på bygget mellan kl. 18.00 och 22.00 varannan måndag plus var fjärde lördag då de båda veckodagsgrupperna ansvarade för lördagar i tur och ordning. Fredagar var alltså lediga medan juli månad däremot erbjöd öppet bygge med arbetsledning på plats varje dag mellan kl. 07.00 och 21.00. Sammanlagt arbetades det i denna organisation vid 135 tillfällen och vid samtliga bjöds det på kaffe av andra än de som arbetade, inte för att man måste ha kaffe men för att ta vara på alla tillfällen att hjälpa till och att känna delaktighet.

Fredagen den 2 juni med start kl. 16.00 hade vi taklagsfest för alla i bygden. Det blev en lyckad tillställning där många var imponerade över hur snabbt allting gick, hur stort det blev och att det gick att göra något sådant mitt ute på landsbygden. Många beslut fick tas allt eftersom, bland annat beroende av vad ekonomin tillät. Även om inte styrelsen såg projektet som ett ekonomiskt vågspel fanns det många andra som gjorde det och det var utomordentligt viktigt att kunna visa en god ekonomi, om inte annat för att kunna hålla rimliga hyror vilket är en förutsättning för att hallen ska kunna utnyttjas av alla. En ledstjärna var användbarheten, att Albert Hall verkligen skulle bli det allaktivitetshus som vi hoppats och föresatt oss.

Invigning

Lördagen den 21 oktober 2000 var flaggorna utanför Albert Hall hissade för första gången. Och vilken fest det blev! Albertkören, en kör av åttiotalet sångare från bygden tillkommen just för invigningen, bjöd på ett antal sprakande framträdanden vilka inramade berättelser om hur Albert Hall kommit till och vem Albert Andersson var. Landshövding Göte Bernhardsson utnämnde i sitt invigningstal Långared till centrum i Västra Götalands län. De femton ägarföreningarna hängde under förspelet till Pomp and Circumstance blågula band på en bräda med inskriptionen Albert Hall under det att ett bildspel presenterade respektive förening. När sedan kören och de ettusen närvarande stämde in i sången samtidigt som Albert Hall med sina femton blågula band steg mot taket fick alla i lokalen en fantastisk känsla av närhet och stolthet som svårligen låter sig beskrivas. Många dröjde kvar länge och delade sina upplevelser med varandra.

Så var Albert Hall i Långared redo att möta vardagen.